Italian b1240 - d1302 Cimabue Location Italian painter and mosaicist. His nickname means either bull-head or possibly one who crushes the views of others (It. cimare: top, shear, blunt), an interpretation matching the tradition in commentaries on Dante that he was not merely proud of his work but contemptuous of criticism. Filippo Villani and Vasari assigned him the name Giovanni, but this has no historical foundation. He may be considered the most dramatic of those artists influenced by contemporary Byzantine painting through which antique qualities were introduced into Italian work in the late 13th century. His interest in Classical Roman drapery techniques and in the spatial and dramatic achievements of such contemporary sculptors as Nicola Pisano, however, distinguishes him from other leading members of this movement. As a result of his influence on such younger artists as Duccio and Giotto, the forceful qualities of his work and its openness to a wide range of sources, Cimabue appears to have had a direct personal influence on the subsequent course of Florentine, Tuscan and possibly Roman painting.   Related Paintings of Cimabue :. | Maesta | Crucifix (detail) dfg | Madonna and Child Enthroned with Angels and Prophets (mk08) | Maesta (mk08) | Madonna and Child Enthroned with Angels and Prophets |
Related Artists:
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.
NEEFFS, Pieter the Elder
(c. 1578-c. 1656),
Franz Kruger
1797-1857 German Franz Kruger Gallery